Idag var sista dagen jag fick krama om honom säga att allt kommer bli bra vi kommer alltid vara tillsammans ändå.
För egentligen lämnade han mig för länge sen.
Den största personligheten jag någonsin stött på, som gett mig så otroligt många fina minen att jag inte ens förstår hur livet ska kunna fortsätta utan honom.
Jag vet att han är precis bredvid så som han varit sedan dag 1 min trogna följeslagare han kommer alltid att finnas där vaka över mig fortsätta med sin livsuppgift fast från andra sidan  :heart:
Jag har fasat för denna dagen så länge och hade önskat att allt bara var som förr.

Han har gett mig så otroligt många minnen vi har upplevt så mycket tillsammans som jag bara kunnat drömma om,
vi var gjorda för varandra och jag kan inte förstå varför allt tog en sån drastisk vändning vi skulle ju ha många fler år tillsammans nu står jag här helt tom vilse och rädd min bästa vän min följeslagare min själsfrände hur ska jag klara mig utan din kloka förstående blick  ?!

Fan Stimm det finns bara en av oss och vi och det skulle vara för evigt :(