Zappa <3

Idag har vi varit i Helsingborg tillsammans med Gittan,Ebba och Agneta och tränat för Mona .
Det blev en mycket bra eftermiddag med bra tips och idéer.

Jag körde först igenom alla momenten i eliten med mycket blandat resultat, Det som gjorde mig gladast var att Stimm inte alls var så berörd av miljön i den nya inomhus lokalen men spännande mattor med massa dofter.
Jag hade förberett mig hela dagen på att det var tävling och uppförde mig nog precis som jag gör när det är riktig tävling stel som en pinne och tankarna lite lätt splittrade.

Fria följet tyckte jag kändes bra och jag försökte verkligen le och tänka positiva tankar, Mona tyckte helheten var bra men han plogade lite jag gick på tok för långsamt i sakta marschen och så hade jag tvekat lite här och var. Det är med andra ord långt ifrån så bra som det ska bli..

Dum dum rutan kändes jätte bra och det tyckte Mona också lite segt sitt bara.

Inkallande med ställande och läggande, dk i start då han reste sig och stannade direkt resten var riktigt snyggt fattar inte varför han stannar så direkt bara…
Vi jobbade med inkallningen under nästa pass och fick till riktigt bra raka inkallningar.

Rutan, dålig fart till konen mycket bättre ut till rutan men där stannade jag honom typ 1 meter innan rutan och han fattade inte alls vad jag menade när jag försökte dirrugera in honom, Korkad matte duktig hund som egentligen bara gjorde det jag bad honom om..

Apporterings dirrigeringen gick inte alls helt pga av mig, momentet kan han men är väldigt osäker just nu och en missnöjd matte med höga suckar gör inte saken bättre.
Vi jobbade med att jag bara pekade åt höger/vänster och sa Ok så sprang han med glädje ut och tog rätt.
Precis som med apporteringen har jag lagt alldeles för mycket press, Det roliga är ju att han nu mera blir super glad bara han ser en apport så vi ska väl förhoppningsvis få tillbaka den känslan till dirrigeringen också.

Metallen hoppade vi över

Vittringen tog han först fel pinne suck och stön stod länge med fel pinne och ville inte komma in med den precis som han visste det var fel, Nästa gång tog han då rätt.

Avslutade ialla fall med en super fin fjärr trotts flera ”misslyckanden” fixade han den så himla bra vilket var roligt.

Ja vad ska man säga ett rätt dåligt program men inte så oväntat jag vet ju att dirrigerings apporteringen strular just nu, rutan får jag helt skylla mig själv på. Mycket finns det att jobba på i alla fall det är en sak som är riktigt säkert.

Tack Mona för all peppning och possitiva tankar det behövdes idag!