Jag vet inte men jag har aldrig ens tänkt tanken att Hajja skulle få för sig att dra till en annan hund bara för att hon löper att hon kan dra på vilt där emot är ingen hemlighet men något jag jobbar med så klart och när man jobbat med det måste man ju testa igen ananrs är det omöjligt att veta.
När vi gick på spåret igår fick hon bara gå några meter framför mig och jag har alltid total uppsikt över henne men kanske är det ändå att utmana ödet?
Kanske är hon helt annorlunda nästa löp och då kommer hon kanske inte få gå lös alls under några dagar men nej jag förutsätter helt klart att mina hunda lyssnar på mig annars skulle jag aldrig ha dom lösa det är lite som att lägga platsliggning fast man vet att hunden kommer gå upp….
Hur gör ni andra som har tikar?

One thought on “Kanske är det jag som utmanar ödet?

  1. Nu har ju inte jag någon tik men samma sak gäller hanar tycker jag – vet jag inte att dom lyssnar på mig när dom är lösa så får dom inte vara det.
    Och att lägga en hund platsliggning på tävling som jag vet kan gå upp skulle aldrig inträffa – så viktigt är det inte att tävla att jag riskerar att förstöra både för min egen hund och för andras!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *