Guld agilityn

Då var vi redan hemma från Guld Agilityn het otroligt vad fort dessa dagarna gick.
Qlura och jag hade vår absolut bästa dag första dagen ( om man ska se till resultaten)
Vi började med att nolla hopploppet och sen även agilityloppet två nollade lopp samma dag för fösta gången riktigt härlig känsla, När det sen visade sig att vi vunnit agilityklassen och kommit tvåa i hopp blev det bara en jätte stor bonus
Dag två var Qlura trött i huvet helt galen innan starten så med dom förutsättningarna kändes det i alla fall riktigt bra att vi tog oss runt ag klassen med fem fel på balansen även om loppet var väldigt vingligt och jag misslyckades totalt med min plan.
I hopploppet tappade jag henne och det blev disk men ändå ett bra lopp.
Dag nr 3 Ett ag lopp som kändes så himla himla bra och så tappade jag henne och hon for in i en tunneln och chansen till sista pinnen gick upp i rök men loppet kändes ändå bra även om jag var fruktansvärt besviken på mig själv, Precis samma skedde sen i hopploppet Ett jätte fint lopp men med en tunnel för mycket och sista dagen lite det samma ;)
Hon ökade farten efter dag två och blev mer som träning hemma och inte så där känslig och mjuk som hon brukar vara eller så var det bara jag som var för sen och lam med mina kommandon.

Det finns så mycket fint att ta med från denna helgen och det är så galet kul att springa agility med henne och dom där nästan loppen kommer försvinna när jag vågar lita på henne .
Att vi måste jobba MASSOR på våra starter är ett faktum jag har klippt bort det från filmen då den hade varit dubbelt så lång annars.
Hon har snurrat skällt och farit runt som en tok och jag har knappt fått kontakt med henne. Samma sak innan start är hon så laddad att det blir jobbigt och det gör mig stressad mest för att jag vet att andra retar sig på hennes gapande. Men att träna bort det är fasiken inte lätt.

Men att hon kan vara så jäkla pigg trotts att hon matvägrat i flera dagar är helt otroligt, hon är verkligen jätte känslig för värme och att behöva äta när det var 30 grader varmt var inte hennes grej. Det är verkligen tur det finns så mycket vatten runt tävlingsplatsen där hundarna kan bada om dom vill. Allt har verkligen varit helt perfekt och att få tävla på en sån stor tävling är verkligen häftigt att få stå på pallen även om det är i dom små klasserna är ännu häftigare att få träffa alla underbara människor och få se all denna grymma agilityn är liksom livet!

In i bubblan!

Imorgon är det dags att bege sig mor Kalmar även om vi ska göra ett stopp i Emmaboda först.
Det ska bli så himla roligt 4 dagar i agilitybubblan med underbara människor och massa grym agility.
Träningen idag var slarvig med rivningar och jag tyckte hon kändes trött, det kan säkert berott på värmen,
Men hon satta fantastiskt fina slalomingångar och balanser så mycket var väldigt bra också :)
Hon fick  i allla fall vila resten av agen och jag tog en 1 mil lång tur på crosstrainern stället för i skogen.
Jag är jätte nyfiken på hur hon kommer reagera på den stora tävlingsplatsen förhoppningsvis blir det så mycket att hon bara hänger med in i bubblan :D

Helgen

Denna helgen har verkligen varit jobbig, ( inte bara för att jag haft svin ont i munnen)
Agility SM har ju gått och jag har varit super glad för alla vänners fina resultat och massa grym agility att följa.
Men samtidigt se deppig för att inte kunna vara med och ännu mer över att detta var året jag hoppats att få tävla med två hundar. Men så blev det då verkligen inte då ingen av dom finns inte ens kvar vilket känns helt overkligt och tragiskt och denna helgen gjorde det sig verkligen påmint.
För två år sen trodde jag inte jag skulle sitta med en hund speciellt inte en lite Karamell med lång näsa och stånd öron.
Jag vet att det finns många fler om haft precis samma otur som jag och man kan verkligen undra varför?!

Jag funderar också på om man verkligen kan leva utan en Pumi?
Det är verkligen hur tomt som helst utan om små clownerna med större personligheter än universum.
Dom är små och dom är söta tålamodskrävande och tar massa plats.

Så för att skingra tankarna har jag tränat två pass, riktigt bra såna men jösses vad jag måste vara skärpt i tanken när jag ska försöka springa mer än 5 hinder på raken med den lilla Karamellen det blir annars mycket fort och fel.
Jag är inte alls van vid det och nä allt går inte riktigt lika lätt som med Stimm men det kommer bli riktigt bra till slut det kommer ta tid men det får det göra och vi ska ha kul på vägen.