Denna helgen har varit helt toppen på alla sätt ( om man bortser från att tiden inte räcker till att redigera en film men det kommer kanske )
I Fredags var jag ledig och var tillsammans med Sofia och Jumper hos Jenny Damm och tränade.
Det var första gången jag tränade för henne, har tänkt göra det så många gånger men det har inte blivit av, men jag hoppas innerligt att detta inte var sista gången för det var riktigt givande, nyttigt och så himla roligt!

Qlura som är lite splittrad i huvudet i samband med löp skötte sig ändå bra, jag sköte mig mindre bra men fick en massa saker att tänka på speciellt mina armar som gärna är alldeles för höga och fladdrande, jag måste bli tydligare inte släppa henne med blicken och fokusera på avstampspunkten ( om det nu hette så :P)
Jenny var väldigt pedagogisk och förklarade så man förstod och allt hon sa var så logiskt men ändå så svårt att få till i praktiken. Speciellt det där med armarna, jag vill gärna flaxa nr hon hoppar av jag är för snabb att börja röra armarna när jag springer för att jag tror det ska gå fortare då, Men i själva verket gör det att hon river, ändrar riktning och tar hinder från fel håll. Så det är verkligen något jag måste fortsätta jobba på för det blev riktigt stor skillnad.
Balansen var inte 100 bra men blev bättre ju mer säker hon blev och vi kunde avsluta med en riktigt fin träff och en massa grymma dubbla blindbyten fick vi till, verkligen en träning som gav en massa energi!

Sen fick vi fin främmande av Anne Sofie och My vi hade en jätte trevlig kväll och avslutade helgen med träning,
Jag och Karin ska åka till Norwegen Open nästa vecka och byggde en mördande agilitybana som gav blodsmak i munnen.
Till en början var det kaos deluxe en hormonstinn Karamell och en tankespridd matte är inte alltid en bra kombo, hon gjorde fina delar men att hålla ihop hela banan var svårt!
Men så tog jag mig i kragen använde mig av mina nya kunskaper från Ditt bästa jag kursen, intalade mig själv att nu sätter vi denna, sista chansen bara gör det!
Detta har tidigare aldrig funkat för mig då jag blir för taggad och så tycker jag det är bättre att bli glad för att det gick bättre än väntat i stället för besviken för att man inte lyckades.
Men idag satt den hela vägen jag slet som ett djur och Qlura gjorde precis som jag bad henne (det gör hon nästan alltid men jag visar ganska ofta inte som jag tänker ;) ) Kändes riktigt bra och jag ser fram emot hoppklasserna nästa helg!

Cool kids Qlura och My