Ibland är jag bara så bra jag håller mig till planen och ger Karamellen bästa förutsättningarna för att lyckas och då blir det så himla bra.
Det är egentligen småsaker men ofta är jag så jäkla dålig på att göra det lätt för utan gör tvärt om och bara förutsätter att hon ska klara allt.
Men idag tänkte jag till när vi var vi och tränade tillsammans med Kalle och Madde i Agilityfabriken.
Jag hade planerat att bara träna balansen och det är lite svårt att ställa den så att man får bra ansatts och att hunden inte springer rakt in i väggen efteråt.
Till en början lät jag henne springa mot sofforna vilket gav träffar men en osäker hund på belöningen då det låg hundar i soffan och skällde och morrade på henne, Detta är något som hon har svårt för man ska liksom visa andra respekt speciellt äldre tikar tycker hon så nej det var verkligen inte optimalt.
Men i stället för att pressa henne där ( jag menar att ta belöning fast nån säger jag kanske äter upp dig kan vi träna på separat)  vände jag på det hela och det blev ändå rätt bra ansatts och med en tunnel efter flög hon inte rakt in i väggen om hon nu fick för sig att göra det…
Det blev ju sjukt bra såna fina fina träffar några lite för höga men 70 % BRA och med bra tryck under tassarna sjukt häftigt att det blev såna stora framsteg sen sist.
Men då var inte förutsättningarna optimala heller för henne men idag blev dom betydligt mycket bättre. Det är ju så dumt när jag får för mig att lägga på en svår störning när jag redan tränar något som är svårt för henne hon är ju bara en bebis hund som ändå är så galet duktig på det mesta så det är ju inte hela världen om hon inte dundrar rakt in i belöningen bland hundar ännu :D ( oj oj var det jag som skrev det där sista??? Stort!)