Vilken är den perfekta hunden? Ni vet den där som leker precis som man vill när den kommer hem som valp, som är nyfiken framåt social och stabil, Har en perfekt av och på knapp redan från början klarar av alla stökiga miljöer utan någon träning. Jag inser när jag läser om planerade valpar att det finns en massa såna hundar men jag har då inte haft en ända.
Dom har alla varit perfekta på sina sätt och med rätt träning och uppbyggnad men att säga att dom inte haft några svagheter och styrkor vore en lögn.
Jag är kanske extra kritisk jag vet inte men jag tror att man måste kunna erkänna sin hunds brister och styrkor se vad man kan behöva mer eller mindre träning av, Speciellt om man ska avla.
Och det är just därför jag tänker så mycket på detta i omgångar, Många tycker att jag ska avla på Qlura och så sent som här om dagen när jag pratade med min veterinär om kastrering blev denna helt förskräckt och undrade hur jag ens kunde tänka tanken att inte avla på den ”perfekta” hunden.

Ja hon är perfekt på många vis, hon har många otroligt fina egenskaper och visst kanske hon skulle kunna tillföra en del till Mudi aveln beroende på vad man tittar på, vilken hane man väljer och vad hon tänker ärva ner till sina valpar.
Qlura är helt skottfast hon har en otroligt bra på och av knapp inne hon är otroligt arbetsvillig, alltid glad gillar folk inga problem med barn och folksamlingar utan lägger sig bara och sover på rygg, inga problem att leka med andra människor. hon är frisk och sund i kroppen inget klödd med löp känslig make eller andra små problem, när hon kom hem som liten lekte hon bra men jag har fått bygga upp det i olika miljöer, jag kan inte påstå att det varit svårt men ändå jag har jobbat med det mest för att hon vill hålla kolla på allt runt om. Hon bodde längre tid hos sin uppfödare i Ungern och jag har därför inte kunnat lägga en grund direkt från 8 veckor men ska man lägga nån vikt vid det måste jag säga att hon vat otroligt trygg ändå.

Sen finns det andra delar som är mindre bra jag hade så klart kunnat skylla på att det handlar helt om mig att jag är kass som djurägare eller att hon kom till Sverige sent och därför är som hon är.
Men om jag är så kass så jag inte lyckas få henne perfekt ska jag verkligen ta en kull valpar då?
Hon har otroligt mycket vakt inte när vi är hos andra men hemma vaktar hon allt mot andra hundar, hon är oroligt osäker på nya hundar och utåtagerande, när det väl släpper blir hon bästa polare men det är ändå ett ganska stort problem speciellt på tävling då hon kan ha svårt att hålla ihop när det är mycket runt om att hålla reda på.
Dessa ”problem” blev mycket värre efter sista löpet och att råttorna flyttade hem till oss, efter att jag tog tag i mitt liv på personligt plan osv, så visst har många saker inverkan men ändå finns det där och jag vet att den där osäkerheten mot andra hundar finns hos några syskon med.
sen vet jag att hon kanske hade haft en bättre koncentrationsförmåga om jag lagt en annan grund men hur ska jag kunna veta det säkert?

Jag menar om man tittar på Stimm som i mina ögon är/var en av dom bästa Pumi som funnits mentalt och arbetsmässigt, sen har han kanske inte den snyggaste och mest korrekt byggda men hans byggnad var väldigt förmånlig. Men hans egenskaper ser man inte så mycket av hos valparna, så då är frågan var han bara perfekt för att jag tränat honom så eller gick dom delarna bara inte i arv?
Tusen frågor inga svar och ja jag är förvirrad när det gäller detta, Visst vore det helt fantastiskt med en Qlura valp om ett par år men det finns ju alltid ett men!