I mina ögon är Qlura en riktigt bra hund, hon är kanske inte världens modigaste men hennes nyfikenhet gör att hon tar sig förbi alla hinder.
Hon är otroligt öppen med  människor och tar själv kontakt och hon är totalt orädd när det kommer till ljud osv.
Hon går igång på hundmöten ( vilket så klart inte är en bra egenskap men hon gör det mest för att hon vill leka men andra hundar fattar sällan att det är det hon vill )
I Så är hon är med mig när hon är borta är hon tydligen en heeeelt annan hund .

Qlura var nämligen hos hundvakt i helgen då jag roade mig kungligt i Jönköping,
Hon var hos en jobbarkompis till mig som hon verkligen gillar men aldrig varit hos innan.
Qlura hade varit super snäll med FEG inte sagt ett ord när hon mötte hundar utan bara gått bakom hundvakten, Hon hade inte velat hälsa på folk förutom vissa utvalda men så klart glad i den hon bodde hos men hon hade heller  knappt gått med svansen upp under helgen och kissat minimalt lite.
Asså jag trodde inte mina öron när jag fick höra det min tokiga levnadsglada hund blev som förbytt vilket är otroligt intressant, Jag påverkar henne tydligen så mycket mer än vad jag nånsin kunnat tro.
Det är verkligen häftigt ( och kanske lite skrämmande) vilken inverkan ägaren har på sin hund. Jag upplever Pumi som en av dom mest känsliga och påverkningsbara raserna när det kommer till den biten, vem som håller i snöret har så stor del i hur den där krulliga söta hunden blir och hur den reagerar på olika saker och Miss Q verkar vara precis likadan.
Hur som är jag tacksam över att hon skötte sig så bra att hon inte gapade på andra hundar det hade nog varit jobbigare, Ska även bli spännande att se hur hon är nästa gång hon kommer dit eller när hon lämnas bort nästa gång hon har inte vart i från mig en gång utan Stimm tror jag det är och då var hon hos sin polare Nissa.