Stimm

Idag var sista dagen jag fick krama om honom säga att allt kommer bli bra vi kommer alltid vara tillsammans ändå.
För egentligen lämnade han mig för länge sen.
Den största personligheten jag någonsin stött på, som gett mig så otroligt många fina minen att jag inte ens förstår hur livet ska kunna fortsätta utan honom.
Jag vet att han är precis bredvid så som han varit sedan dag 1 min trogna följeslagare han kommer alltid att finnas där vaka över mig fortsätta med sin livsuppgift fast från andra sidan  :heart:
Jag har fasat för denna dagen så länge och hade önskat att allt bara var som förr.

Han har gett mig så otroligt många minnen vi har upplevt så mycket tillsammans som jag bara kunnat drömma om,
vi var gjorda för varandra och jag kan inte förstå varför allt tog en sån drastisk vändning vi skulle ju ha många fler år tillsammans nu står jag här helt tom vilse och rädd min bästa vän min följeslagare min själsfrände hur ska jag klara mig utan din kloka förstående blick  ?!

Fan Stimm det finns bara en av oss och vi och det skulle vara för evigt :(

 

Lite svängträning.

 

Igår byggde jag upp delar av agilitybanan från i Söndags slalom direkt efter tunnel balans ut i ingenting och så tränade jag även skarpa svängar, Det är länge sen vi gjorde det nu och det var verkligen på tiden.
Satte upp pinnar som hjälp vilket funkade riktigt bra ska försöka hitta några mindre pinnar.
Höger funkade riktigt bra medans vänster var mycket svårare, har jätte svårt för att bestämma vilka kommandon jag ska ha.
Vill helst att hon tar hela balansen oavsett om jag glömmer tala om huruvida det är skarp eller mjuk svänga bara jag talar om att det är en sväng och att hon ska följa mig. Det borde funka men kanske är det för mycket begärt?
Tror det kommer skapa mindre förvirring i slutändan ändå.
Hon gick himla fint på fram efter vi tränat svängarna det kändes riktigt bra!

Det funkar inte som jag önskat!

Det vill sig verkligen inte i agilityloppen på tävling, det finns så klart fina delar men känslan på att vi gör det tillsammans finns inte där.
Det är inte så att hon inte kan det är jag som inte kan hålla ihop. Jag tar det just nu på för stort allvar och vill alldeles för mycket och tror liksom att folk förväntar sig att vi skulle varit i tvåan för länge sen.
För visst är hon en helt fantastisk hund jätte duktig och går helt fantastiskt fint på träning och även i hoppklasserna på tävling men flytet finns inte där i agilityklassen.
Jag blir feg springer inte och litar inte på henne och då blir det inte bättre, vet inte varför det är så svårt att inte bara springa som på träning nåt annat funkar ju tydligen inte ;)

Jag borde tänka positivt och bara njuta av att få tävla för jag gillar ju det egentligen men nu har jag mest dåligt samvete över Stimm som tycker det är jobbigt att vara iväg,han blir ängslig och Qlura är då hans första vakt ( i hennes värd)
Den kombinationen är inte enkel kan jag lova, den lilla fläckiga kräver en skärpt matte som har allt fokus på henne  , det är verkligen inte svårt att springa med henne, det svåra är att själv hålla sig lugn och fokuserad.
Förstår inte heller varför jag har så bråttom vi har ju förhoppningsvis massa år tillsammans på tävlingsbanorna och nån gång måste det väl släppa!