Tänk så lätt det är att döma.

Oj vad dålig jag varit på att blogga sista tiden,
Inte för att jag inte har något att skriva om utan kanske för att jag har för många tankar i huvet och inte lyckas sortera dom för att den få ner dom i skrift.
Men en sak som jag verkligen inte kan släppa ( jag är överlag sämst på att släppa saker och gå vidare) är en händelse i Kalmar.
Qlura var rätt så jobbig där skällde på alla hundar och skulle fram till alla människor jag lockade med godis tränade henne osv osv när jag tar i henne kan hon ibland skrika i högansky inte för att jag tar i henne hårt på nåt sätt utan mest för att hon blir förbannad.
Jag gjorde i alla fall det när hon skulle kasta sig mot ena banan tog lite lätt i nacken för att få stopp på henne givetvis skriker hon som att jag dödar henne och jag fick en sån blick av en förbipasserande att jag bara ville sjunka genom jorden.
Eller nej först blev jag faktiskt irriterad för att denna människan trodde jag var en sån som jag inte vill vara.
Men sen tänkte jag OM det hade varit tvärt om att det var jag som gått förbi och sett/hört detta hade jag med största sannorlikhet tänkt precis samma sak.
Och varför är det så? varför är vi så extremt snabba med att döma andra och dra egna slutsattser gällande andra?
Alltså missförstå mig rätt jag menar inte att man ska puckla på sin hund och om någon gör det så tycker jag man ska puckla på den ägaren! det är inte det detta inlägget handlar om …
Men jag tänker på detta varje gång när jag ser någon lyfta upp sin hund och bära den av planen på agility tävling för jag tycker det ser så himla illa ut.
Men egentligen vet jag ju ingenting om varför denna människan väljer att göra det kanske finns det en jätte bra tanke där bakom?
Vissa väljer att leka med sina hundar på ett ”hårt” sätt det ser kanske inte så roligt när någon slår sin hund med en leksak i huvet men hunden verkar älska det den går i gång på det och tycker leken är as ball kan det inte få vara så då? Jag menar denna ägaren kanske har letat efter rätt belöning i flera år och ändligen hittat den.
Kan vi inte bara tänka en mikrosekund innan vi dömer en annan människa?
Och om man inte förstår kan man ju alltid fråga istället för att anta.

Men som en liten parantes har Qluras träning verkligen gått framåt jag gjorde en plan efter Kalmar för att slippa känna mig som en djurmisshandlare nåt mer ,
Vi måste nämligen passera en hund varje gång vi ska till skogen och inte vill gå på bilvägen.
Den hunden gör i stort sett alltid utfall springer längst med tomten och skäller Qlura blir rätt så upprörd då och jag blir irriterad. Men så tänkte jag att varför ska jag bråka på mina hundar det är inte dom som beter sig illa, Så jag gjorde helt enkelt som så att när den hunden gjorde utfall lät jag Q göra det också. Hon gjorde det en gång sen blev hon tyst och fick då kampa med kopplet och tja nu när vi gåt förbi sätter hon sig direkt i kopplet om hon hör att den andra hunden är ute. Rätt smart liten unge må jag säga,.
Samma effekt hade jag på klubben idag hon sa inte ett ljud när hon såg sheltiesarna som tränade utan valde i stället sitt koppel så visst finns det helt klart hopp : )