Ja det är jag bitter, förbannad och ledsen för att livet är så fruktansvärt orättvis och för att folk mörkar sjukdomar och hittar på ursäkter till varför dom finns.
Så länge folk ljuger och låtsas som att problem inte finns så kommer hundaveln aldrig bli bättre det är liksom omöjligt. Men framförallt är jag bitter, förbannad och ledsen för att MIN hund är sjuk.
I mitt fall har dock ingen mörkat någonting det får ni inte tro men jag vet att det finns fler ep hundar bland Pumi som liksom bara finns utan att någon vet det och vem hjälper det ?
Jag tycker kanske det hade varit bättre att veta så kan man ju skita i att köpa hund från dom linjerna helt enkelt.

Extra bitter just idag då Stimm hade ännu ett anfall igår. Han har känts så konstig i drygt en vecka, trött och grinig så jag bokade tid till veterinären igår men så på kvällen när vi var på klubbtävling fick han ett anfall efter det första loppet som han visst gjorde men inte alls på det fantastiska sätt som han brukar.
Precis som sist blir han alltså påverkad en lång tid innan.
Vi ska så klart på veterinärbesöket på Måndag ändå för att kolla honom ändå speciellt njurvärderna som inte var så bra sist och så diskutera framtida medicinering eftersom detta anfallet kom för nära inpå det förra och det om nåt gör mig extremt stressad.
Och då få höra att det kan bero på dålig mat , stress eller annat yttre påverkan får mig att gå upp i atomer och faktiskt vilja göra någon jävligt illa för Stimm är ingen stressad hund, han tränar knappt en dag i veckan han tränar faktiskt bara när han själv vill, Han älskar att tävla och därför gör vi det.
Han äter den maten som gör att han får mindre anfall, Han sover 8 timmar om dagen plus på natten, Han får gå i lös skogen varje dag vilket gör att han rör sig så mycket som han själv vill, Han får massage och han får äta mycket godis och har det rätt bra faktiskt!
Jag vet att alla skriver i välmening att det kan bero på olika faktorer men det hjälper inte just nu det hjälper inte ett jävla skit att folk vill lägga över skulden på mig som djurägare att han är sjuk!
Det finns inget jag önskar hellre än att det berodde på något som gick att fixa!
Och jag vet att stress mat osv kan ge ep anfall men då finns det ju latent jag tro ju knappast inte det bara poppar upp från ingenstans!
Om vi aldrig någonsin kan träna eller tävla igen bekommer mig inte det minsta jag vill bara att min guldklimp ska få leva och må bra i många år till, Herre gud han är ju i sin bästa tid i livet nu och har varit frisk som en nötkärna fram tills nu!
Det mest tragiska är att jag så sent som i helgen tänkte på hur bra allt var nu två helt fantastiska hundar att få tävla och träna med länge till.