Vilken himla tur för mig…

Att Pumin är en sån mångsidig ras som man kan göra allt med och att det är en ras som jag trivs himla bra med för igår insåg jag att det där med en hund som fäller kommer bli väldigt svårt eller nästa omöjligt.
Tror det var nån som ville påminna mig om det eftersom jag tittat på lite andra raser ett tag framför allt Kroat och BC det är liksom dom två raserna jag skulle kunna tänka mig att ha först och främst för att jag skulle vilja ha en lite större hund. Men igår när jag var hos Sophie med Hajja och fick en rejäl allergiskreaktion på håret i rummet för nu är det vår och då blir reaktionerna så himla mycket mera.
Det går liksom i vågor det där med annan ras och på vintern känns det alltid som att det skulle funka bara den inte skulle vara i möblerna och bara det är ju svårt men så fort det blir en aningens grönt ute blir jag som nerplockad på jorden igen. Visst skulle man kunna testa att medicinera mer men det känns som att utmana ödet för om det skiter sig så är risken väldigt stor att jag inte kan ha nån hund alls sen och det skulle ju vara en katastrof!
Men det finns egentligen bara en nackdel med Pumin och det är deras skällande gud vad trött jag kan bli på det speciellt när man har mer än en och hur ska det bli om man ska ha tre då liksom men jag ska inte klaga för utöver det har dom alla egenskaperna jag vill ha i en hund fantastikt roliga att träna och roliga att ha i vardagen och alltid med på allt.

Fast i natt har jag haft en kräkande Hajja… hittade henne med en tredjedels tennisboll igår.. Hon måste ha hittat den någon stans typ under soffan när jag städade och roat sig en stud :/ Hon har nu druckigt vatten utan att kräkas upp det och jag hoppas att detta löser sig utan att vi måste uppsöka veterinär!