Detta året har varit ett av dom värsta och ett av dom bästa det har varit fullt av glädje men det har även innehållit alldeles för mycket sorg att förlora Zappa har tagit rätt hårt på mig och jag saknar honom oerhört mycket det finns ingen och kommer aldrig finnas någon som han, Han var världens största och vackraste  lyckopiller :heart:

Men ja året har varit bra också men det är svårt att inse det ibland,
Under detta året har vi ju tävlat mer agility än vad jag nånsin trott vi skulle göra och detta har inneburit en massa galet roliga resor och massa nya möten med underbara människor.
Mitt mål med agilityn var att bli uppflyttad till klass 3 och det gick ju rätt så bra med det målet det blev bättre än jag någonsin vågat tro och nej jag har nog inte fattat det riktigt än,
Ett år senare har vi liksom ett Svenskt agilitychampionat och ett Caciag (som desssutom kom på posten idag..)  och vi har även lyckats kvala till agility SM 2012 det är ju hur häftigt som helst och något jag inte ens vågat drömma om!

I lydnaden ville jag ha ett Championat vi lyckades snabbt med två första pris men sen kom prestationsångesten tillbaka och den bra känslan försvann och vi tog en liten paus från tävlandet igen men sen glänste vi till och avslutade året med en super bra tävling som gav det sista första priset trotts en nolla och med en känsla som jag väntat på länge.

Jag skrev förra året :
Det största målet med 2011 är att jag både ska våga misslyckas och ha roligt på tävling för när jag lyckas med det är jag övertygad om att vi kommer precis dit jag vill!
Och det målet har jag nått några gånger och det känns riktigt bra och jag hoppas jag håller kvar vid det under 2012.

Som en extra bonus föddes även Stimm och Facós valpar innan årsskiftet detta betyder att det i slutet av Feruari kommer flytta in en till Pumi det är en härlig känsla men samtidigt väldigt skrämmande….