Mera mat.

I Tisdags var jag på en föreläsning Andreas Eenfeldt ( Kostdoktorn) som handlade om  Lchf, det var en riktigt bra föreläsning men jag fick egentligen inga nya aha upplevelser utan mer bekräftelse på att jag tänker rätt.
Jag fick även chans att fråga lite mer om studier på denna kosten för typ 1 diabetiker men som jag misstänkte finns det i stort sett ingenting men man kan läsa mycket om folk som blivit friska när det gäller typ 2,
En typ 1 kan ju aldrig bli frisk utan måste alltid behandlas med insulin, men även om man inte kan bli frisk betyder det väl ändå inte ska hitta det bästa sättet att må bra på och slippa ta så mycket insulin.
Det som var lite roligt var att man har hittat en gammal mat bok för diabetiker från någon gång på 1900-talet och på den tiden rekommenderade man en kost väldigt lik Lchf , medan man idag rekommenderar att man ska äta sånt som höjer blodsockret långsamt lite konstigt kan tyckas men så är det också ett läkemedelsföretag som ger ut den broschyren.
Jag blev rätt så frustrerad när jag satt där mest över att jag inte tänkt på detta tidigare för det mest logiska är ju verkligen att hålla sig ifrån allt som får blodsockret att åka upp och ned och det borde vara det man rekommenderar inom sjukvården men det gör man tyvärr inte utan man lär i stället sina patienter att medicinera mera och äta just sånt som höjer blodsockret.
Helt plötsligt känner jag mig otroligt driven till att göra något åt det hela..
Men som med allt annat så fungerar det så klart inte för alla människor men jag tycker absolut man ska få information om det och själv välja om man tror det kommer passa.

Rätta känslan

Nu har jag ätit enl Lchf i över 1 månad och är väldigt glad över det positiva resultatet, i och med att mitt blodsocker håller sig mycket jämnare mår jag mycket bättre och framför allt är humöret bättre.
Funderade över det när jag läste Fannys blogg inlägg om att hundträning handlar om känslor.
För faktum är att hundträningen går så himla mycket bättre när jag själv mår bra vilket inte är så konstigt för när man mår bra förmedlar man en helt annan känsla.
Dom flesta vet ju att det är omöjligt att lura en hund att tro att man är i en annan sinnesstämning mot vad man egentligen är ?  Mina hundar är i alla fall mycket känsliga för det.
Men eftersom jag tidigare mått lite halv kasst mest hela tiden har jag blivit ”tvungen” att träna hund ändå även om jag inte haft den rätta känslan i kroppen.
Ddetta har lett till onödigt många dåliga träningspass där jag många gånger ställt allt för höga krav på hundarna och blivit lätt irriterad. Men jag har  alltid varit medveten om problemet men inte kunnat göra så mycket åt det.
Men faktiskt så har det än så länge fungerat mycket bra genom att bara ändra om i kosten jag är så klart inte världens lyckligaste varje dag och jag får fortfarande mina akuta daun perioder utan orsak men dom bra dagarna är tillräckligt många för att jag ska kunna låta bli att träna när jag inte mår bra. Synd bara att man inte kommit på detta innan men bättre sent än aldrig :)

Idag har jag och hundarna haft en ledig dag från kontoret, så vi har passat på att vara ute massor trotts att det regnat mest hela dagen, jag har även hunnit handla och tvätta bilen och ikväll väntar en föreläsning med Kostdoktorn vilket ska bli mycket intressant.

Inte riktigt våran dag

Idag har vi tävlat lydnad på Nybro Bk, men det var inte riktigt våran dag just i dag.
Stimm började med att lägga sig under sittande i grupp något som han inte ens gjort på träning innan och när jag tittar på filmen verkar han inte ens nervös eller så utan lägger sig bara helt enkelt jätte trist men en gång är ingen gång!
Fria följet kändes jätte fint och samma sak med dum rutan, men när jag tittar på filmen efteråt blev jag jätte förvånad han går med jätte mycket luft i fria följet i vissa svängar är han flera meter i från mig vilket jag absolut inte vill,
Himla konstigt det brukar annars vara tvärt om att det ser bättre ut än vad det kändes.
Rutan var super fin men dk till kon, inkallningen var också kanon men dk på första inkallnings kommandot.
Dir apporteringen valde jag att bryta då farten till konen var dålig och så valde han att gå på mitten.
Metallen nollade vi för ovanlighetens skull, jag trodde den skulle hinna bli bättre tills denna tävlingen men jag har nog varit dålig med träningen.
Ja tre nollor ger inget första pris som ni kanske förstår men vi fick en rätt fin ljusstake med oss hem man får vara glad för det lilla och ja vi fick fina ord från domaren också vilket alltid värmer lite extra  :heart:
Som jag skrev så blev jag besviken när jag såg filmen och har tittat om och om igen lite som hjärntvätt så här kommer efter mycket funderade en liten film på fria följet, dum dum rutan, vittringen och fjärren.
Försökte lägga filmen direkt i bloggen men det går inte så ni måste klicka på denna länken för att stilla er nyfikenhet ;)
Tänkte först ge upp men bestämde mig för att bryta ihop och komma igen detta gjorde jag tillsammans med en påse godis det brukar funka men det där jävla godisen var inte ens god typisk.

Nu ska jag ut med hundarna en sväng sen blir det sängen för sömn har det inte varit mycket av senaste veckan och denna helgen har varit otroligt rolig skrämmande ledsam och ja herre gud säg en känsla som inte dykt upp under denna helg och det tar ofta en stund innan jag landar och då är jag oftast så trött att jag nästan somnar gående så jag hoppas verkligen på liten sömn inatt.