Det är inte mycket agilityträning här hemma just nu, för det första har det varit och är fortfarande så fruktansvärt varmt,jag är galet trött när jag kommer hem från jobbet och Nim lyckades springa in i en parkerad bil för 3 veckor sen och fick efter det vila och Qlura gjorde illa trampdynan när vi var och badade så det är dumt att säga att allt flyter på  :struggle:
Men jag har varit ledig sedan i Onsdags då tanken var att vi skulle vara på Hula hoppet och tävla. I stället har jag vilat och igår fanns det ork till lite hemma träning då båda brudarna känns fina igen.
Nim gör framsteg slalomen är rak om man bortser från att pinnarna är böjda utåt, hon har svårt för ingångar där hon behöver bromsa mycket men det känns som tekningen blir bättre och bättre.
Qlura fick också träna slalom då dessa pinnarna viker sig känns det inte som att motsåndet blir lika hårt så här i början av igångsättningen. Hon känns himla fin och jag älskar verkligen att träna med henne.

Det bästa jag vet är att träna hund men på senaste tiden har det inte funnits ork eller motivation, det dör liksom ut varje gång nån skadar sig även om det bara är små saker som läker snabbt.
Just nu är jag glad för varje dag jag har med mina fyrbenta men när dom inte finns mer kommer jag vara utan hund länge.
Jag kommer aldrig låta mina hundar bara gå i koppel så att dom inte kan skada sig.
Dom ska först och främst vara lyckliga hundar som får springa lösa i skogen, bada, leva livet och vara lyckliga.
Så just nu får det vara så här lätt träning när motivationen finns och om Qlura får ok stämpel i Augusti kanske suget efter tävling och mer träning kommer tillbaka.