Vissa saker kan man inte leva utan!

Jag och hundarna har testat ett nytt material från GIRAF OF SWEDEN som ska används till dynor och täcken till hund och häst.
Stimm har både testat täcke och dyna men det är ju alltid så himla svårt att veta hur det egentligen funkar man kan ju liksom inte fråga dom.
Dom har själva gått och lagt sig på dynan vilket är ett stort plus och Stimm är alltid varm och mjuk i musklerna när han haft sitt täcke på sig ( och ett till plus han blir inte statisk av materialet)
Jag själv har jag mycket problem med mitt ryggslut det är ischiasnerven som strular framförallt när jag kört bil längre sträckor så jag testade helt enkelt att sitta på hundarna dyna :) Och japp det funkar och det funkar riktigt riktigt bra värmen sprider sig så snabbt och jag blir helt avslappnad i musklerna.
Jag kör numera aldrig längre sträckor utan dynan och har den på jobbet där jag sitter mycket och har inte känt av min ischiasnerv på flera veckor.
Så ja det är riktigt bra grejer måste jag säga och nu när jag testat det själv. Det känns det som man har lite mer kött på benen för att verkligen kunna rekommendera detta.
Och jag menar vad hindrar dig från att sitta på en hunddyna om det verkligen fungerar? 

Tanken är att man sen kommer kunna köpa till en del som man kan använda tillsammans med sin hunds täcke vilket jag ger 100 tummen upp till!

 

Jag nyper mig i armen

Rätt så ofta måste jag nypa mig i armen för att se om allt är på riktig..
Det är ju så märkligt för Qlura hon är fantastiskt hon är så galet rolig att träna med och att dela vardagen med alltid glad alltid positiv och ja jag måste nypa mig i armen för att förstå att hon är på riktigt : )
Sen måste jag nypa mig i armen inse att det känns att det är på riktigt att världens finaste Pumi prins inte får tävla i helgen inte heller nästa inte nästa och troligen aldrig mer.
6,5 år och pensionär det är verkligen inte rättvist inte ens halvvägs in i livet och har svårt att hänga med på våra längre promenader, Det är galet och rätt så overkligt .
Hur kan det ens bli så hur kan man ha sån sjuk otur med sina hundar ? Det funderar jag på nästan hela tiden dygnet runt jag måste ju vara lite knäpp som fortsätter med detta eftersom det uppenbarligen inte är min grej…
Men så tittar jag på det där lilla lyckopillret och förstår varför. Ja det gör jag verkligen men nu måste det vara slut på tråkigheter det bara måste det!

Vi har hunnit med ett träningspass på förmiddagen och det var kanske det som fick mig att nya mig i armen en gång extra då den lilla Karamellen gjorde fin fina balanser. Jag har bytt taktik och kör nu running träningen med hjälp av Manners Mindern och det går så mycket bättre hon förstår vad vi håller på med och vad jag vill. Att kasta bollen alltid även när det blir fel blev alldeles för förvirrande för henne hon älskar sin boll och det blev alltid belöning för henne. Hennes spring teckning var mycket bättre men jag tror den kommer tillbaka hon öka för varje pass mot manners mindern så det känns himla bra och jag har fått tillbaka hoppet om grymt snygga RC i framtiden!

 

Det är det ”lilla”som gör det

Det finns ett träningspass som jag aldrig kommer glömma så länge jag lever.
Kanske skulle man tro att få springa ärovarv efter att ha tagit lag Guld på SM skulle vara det minnet jag kommer minnas allra starkast.men det är det faktiskt inte. Utan det är ett träningspass från i november 2011 när Stimm gjorde dirigeringsapporteringen så där fantastsikt bra för första gången så där bra att jag fick gåshud och tårar i ögonen efter år av slit !!
När jag ser filmen idag så finns det så mycket förbättrings potential men just då var det helt perfekt det var glädje fart och framförallt rätt!

Grejen med Stimm är att när han väl lär sig något kan han det sen till 200 %,
Men vissa saker har varit så otroligt svåra att få honom att förstå så som dirigeringsapporteringen.
Vi testade det mesta godiskålar, momentet ner monterat in i minsta detalj och vad vi tyckte var enkelt att förstå,
Men han fattade liksom inte hur vi än gjorde utan blev osäker och frågande,
Han förstod inte och gjorde inte momentet helt rätt och med glädje förens han förstod helheten, Att han först skulle till konen och sen vidare till apporterna.
När han väl förstått har han alltid behövs en liten paus på nån vecka för att det ska sjunka in och sen sitter det som det skulle vara hugget i sten. Det var rätt stressande innan jag började förstå.. Precis som det varit svårt att förstå varför han aldrig gjort saker lika bra två gånger eller hur man nu ska säga det.
Om jag skickar honom till rutan till exempel och han gör det precis så bra som han kan, Om jag då gör rutan igen tänker han direkt varför? undra vad jag gjorde för fel förra gången???

Okej jag förstår att han (hundar) kanske inte alls tänker så men det känns som att han faktiskt har gjort det och när jag började träna honom så som att han tänkte så blev det så mycket bättre som att vi förstod varandra på ett helt annat sätt och just det är ju grejen med hundträning det är inte att vinna även om det visst är himla kul det också men det är ännu roligare när man förstår man förstår hur ens hund tänker hur den lär och det är först då man verkligen har lyckats!!
Och Stimm har lärt mig så otroligt mycket om hundträning att alla hundar är olika men hittar man rätt knappar är dom alla alldeles perfekta  :heart: