Helgen

by In Agility, Hundar, Okategoriserade 6 Comments

I Fredags fick vi fin besök från Stockholm och Torsåker lilla Dalsjö fylldes med en massa fina Pumi som skulle ställas ut både lördag och söndag.. Jag själv svek dom på Lördagen och åkte i stället till Höör för att tävla en agility klass det var en himla trevlig dag med fint väder och massa trevliga människor.
Men jag kunde inte riktigt hålla ihop mig själv utan precis innan start fick jag en akut Zappa saknad och hela loppet blev väldigt ofukuserat från min sida; Stimm gjorde så gott han kunde men vi diskade oss på 4 hindret.
Det kanske inte var det smartaste att tävla så nära inpå men det känns bra att ha det gjort jag tror inte det blir lätte ju längre man väntar med att vara ute bland folk.
Vi fick också besök av Király och Cissi som sen följde med hem för att titta på utställningen på söndagen.
Lördagen kvällen bjöd på god mat och en massa intressant dissusioner .
Söndagen tillbringade vi på Hässleholms Hu där Svk FUR hade ras special en rätt seg tillställning som tog lång tid trotts att det var väldigt lite hundar.
Men fina Pumi fanns det gott om kul att se lite nya hundar som man innan bara sett på bild.
Stimms son Frank ställdes ut för första gången och fick Very Good med en fin kritik och fina lovord från domaren.
Jag fick även träffa Trazzlas son Dog en mycket trevlig kille som var riktigt snygg också han fick Ck båda dagarna lite för hög för min smak men jag gillar ju storleken mindre Pumi ;)
Nu är det dags för en ny vecka som jag hoppas kommetr gå precis lika fort som helgen gjorde….

Mitt hjärta

by In Okategoriserade 23 Comments



Jag kan inte sova det bara går inte tårarna bara forsar och jag väntar på att få höra hans steg ute i hallen men dom kommer inte dom kommer aldrig mer, Zappa har lämnat mig idag eller snarare så valde jag att avsluta hela hans liv idag en hemsk tanke om man tänker så.
Zappa har varit hela mitt liv så länge en mer speciell hund får man leta efter och jag tror ingen som lärt känna honom kommer att glömma.
Sen flera år tillbaka har han haft problem med sin rygg och nacke efter ett påhopp av en annan hund han har varit jätte bra och pigg ibland och andra dagar har han mått sämre. Jag hade bestämt sedan länge att om han blev ännu sämre skulle jag välja att han skulle få sluta sina dagar dom tankarna är väldigt lätta att tänka men allt för svåra att göra till handling. Men idag så ramlade Zappa helt plötsligt ihop på golvet med alla benen ut och kunde inte komma upp det var fruktansvärt till slut fick jag upp honom och han bara skakade och var så otroligt stressad och rädd på blicken jag fick en tid direkt hos den veterinär som behandlat honom innan.
Vi röntgade ryggen och nacken och hittade diskbråck på nacken som troligen gjort att han fått en nervblockering och blivit akut förlamad det var då jag bestämde mig att det fick vara slut man kan inte göra nåt åt problemet man vet inte när det kommer igen kanske imorgon kanske nästa vecka han kunde aldrig bli bättre utan bara sämre och nej jag vill inte att min allra bästa vän i hela världen ska ha ont mer.
Det är nåt konstigt med hela händelsen min veterinär svarar aldrig i telefonen men just idag gjorde hon det jag har även varit ledig hela dagen jag har senaste dagarna funderat på allvar om Zappa skulle fått ett pensionärs hem som var lugnare för honom , Jag tror han ville säga mig något med detta och  jag vet innerst inne att det var rätt beslut jag känner den hunden så väl och han orkade inte mer men ändå känns det så fel som jag svikit honom han har gett mig så ofattbart mycket och jag önskar bara att han låg här bredvid mig igen  jag har varit förberedd på detta så länge och ändå gör det så fruktansvärt ont!

Han gick och han tog med mitt hjärta :heart: