Jag har alltid sagt att jag aldrig ska tatuera en hund på min kropp även fast jag varit sugen många gånger så har det liksom aldrig passat in bland trollkarlar ögon och drakar…
Men på Fredag ska det ske alla kan vi ändra oss inte sant?! Vet inte varför kanske är jag nu vid 30 års ålder tillräkligt cool för att kunna ha en söt liten Pumi på underarmen eller så har jag bara vid åldern 30 blivit galen… ;)
Och hör och häpna det är inte ens prinsen som ska pryda kroppen utan den lilla blonda av den andledningen att när jag ser bilden ovan kan jag inte låta bli att le hela hennes uppsyn får mig att bli glad!
Stimm älskar sin leksak men lockar man med en annan är det inga problem att släppa:)
I helgen har det varit agility tävling igen denna gången på nära håll Söderåsen i Lördags och Rönne igår och det har varit riktigt kanon väder hela helgen nästan som sommar.
Vi fick med oss en 3:dje plats från hoppklassen i Lördags ett helt okej lopp där vi hade mer att ge kändes det som.
I agility klassen blev det en onödig disk på näst sista hindret jag valde att gå på fel sida insåg jag i efter hand men resten av loppet kändes så bra att jag är nöjd ändå.
På Söndagen började vi med agility klassen fick till en jätte bra start sen hoppade Stimm balansen jag tog inte om den då ångrade mig när vi kom till slaom blev ofokuserad han gick ur och sen diskade vi oss typ 5 ggr så synd han kändes jätte taggad och var så rolig att springa med,
Men fy skäms på mig och mina kontaktfält till nästa tävling ska jag be nån stå utanför och ropa nåt om han hoppar så jag verkligen tar om det för det kommer nog inte bli så bra annars tror bara det blir ett större problem.
Hoppbanan var helt galet rolig och lite knepig fullfart sväng och sen full fart sväng igen med många olika handlingaallternativ .
Tyvär rev Stimm första hindret men sen är det helt klart ett av dom bästa hopp loppen vi gjort tycker jag fick till mina byten där jag ville och Stimm lyssnade så fint, men sen var tiden inte riktigt rättvisenligt den hade vi tidsfel och det kändes minst sakt kontigt vi brukar inte få tidsfel ens om det känns som det går långsam.
Tur då att man filmat och kunde klocka själv och inse att det var nåt allvarligt fel med tidtagningen och tur jag hade en rivning annars hade jag nog varit en aningens bitter just nu ;)
Visst är känslan det absolut viktigaste men att få känslan bekräftad är ännu roligare =)
Efter det loppet känner jag mig taggad även till hopp klasserna framöver och till att träna mer svänga bättre och springa fortare allt för att bli ännu lite snabbare och säkrare.
Här är filmen på hopp loppet
Hajja har som vanligt varit med hela helgen och båda dagarna har jag hunnit med att träna med henne två korta pass åt gången och jag glädjer mig åt att hon är helt oberörd av stökig miljö, hundar och folk det hon kan kan hon överallt och det hon inte kan kan hon ingenstanns ;) Hon är också himla duktig på att ligga i buren och vila nu t om även i tyg bur riktigt skönt. Hon är där i mella rätt så gapig så fort det inte händer nåt provar hon att skälla sig till uppmärksamhet men vi jobbar på det och det går helt klart framåt.
Jag skulle inte vilja kalla mig själv för agility nörd det finns så mycket annat roligt man kan göra med sina hundar men just nu är jag nog rätt så nördig ändå….
Hajja 7 månader 42 cm hög… jag vet alldeles perfekt men hallå tänk om hon växer mer då typ en så där 2 cm då är det ju lungt eftersom man i Sverige får tävla i medium om man vill med hundar upp till 45 cm.
Men om hon växer 3 cm till då och helt plötsligt blir en large hund vad händer då eller om man efter 4 år ändrar dom svenska reglerna och har vanlig medium höjd igen? Nördigt eller hur? det är inget jag kan göra nåt åt och jag kommer med all sannorlikhet tycka lika mycket om henne ändå även om hon skulle bli 45 cm hög.
Det komiska är ju att när jag köpte Stimm hade jag inga som helst planer på att tävla agility typ varie helg men sen så blev han ju bara 41,5 cm och alldeles perfekt för agility och då var jag ju tvungen att förvalta det ;) Sen köper jag mig en liten tik och vipps så fick jag en långbent modell.
Men har jag tur brås hon på sin pappa och har redan vuxit klart han har nämligen varit lika hög sen han var 6-7 månader som han är idag.
Detta måste nog ändå ses som den enda ”nakdelen” med agility alltså storleken om man vill ha en small eller medium hund i alla fall eller så klart i large också en pytte liten large hund är kanske inte heller så kul precis som en liten medium även om många av dom yber snabba hundarna på EO inte var speciellt höga utan bara galet snabba så nej det sitter så klart inte bara i storleken men en liten Pumi på 45,1 med kort rygg i large vet i tusan om det känns så lockande.
Sen vet man ju aldrig när man köper en valp hur stor eller liten den kommer att bli och är man då en agility nörd kan det ju bli svårt så jag får helt enkelt vänta med att bli en fulländad agilitynörd tills Hajja huligan är slutmätt om si så där 1,5 år eller så kan jag ju fortsätta vara lite nördig fram tills dess och sen ta ställning ;)
Stimm älskar sin 
